Vissångare /Poet
Lars Jerrhag
Livets karta
Livets vackraste karta
går städse att finna
i ett närgånget foto
på en gammal grånad kvinna…
Där fåror har plogats
av saknad och minnen,
av nätter i vaka,
av lustfyllda skrattande sinnen.
Ett mångårigt liv
där somrarnas brännande sol
och höstarnas pinande vind,
har bildat ett rynkigt
och bildskönt arkiv.
Lars Jerrhag
Havet
Skapad i tidernas innersta nav,
ur bubblande syre, väte och salt.
Då hela vår jord fylldes med Hav,
så föddes en gång livet till allt.
Din gröna, fuktiga, vaggande värld,
med stormar och en istid som smalt.
Vi följt dig i årtal i en oändliga färd,
i sekler som räknats i tusendefalt.
Din ständiga våg slår emot land,
som hjärtslag från jorden jag hör.
Stenen sakta förvandlas till sand
när du klippan vid kusten berör.
I örlog och krig, i fruktan och mod
torpeder och bomber skeppen bränt.
Din vågiga yta då färgats med blod,
när du sjömän mot havsdjupen sänt.
Som leende Hav du sol glittrig smekt,
den badande människans kropp.
I lustfulla skvalp dina vågtoppar lekt,
då vindarnas hand lyfter ditt lopp.
Sen urminnes tid står vi på strand
och söker i tanken din ständiga gåta.
Vem är du, som fuktar min hand?
Vad döljs i ditt djupa, oändliga våta
Lars Jerrhag
.
Dagsmeja
Dagsmejans rännil har stelnat i loppet,
i marsnattens stjärnklara kylande vind.
En Koltrast i gryning mig ändå ger hoppet,
att Våren idag skall öppna sin grind.
När dyning sig häver mot isblanka hällar
hörs strändernas nyis så klirrande spröd.
Nu vaknar naturen med vårljusa kvällar,
i en viskande vårsång jag trodde var död.
Så åter igen skall det doftande blomma
allt detta vi trodde var vissnat och dött.
Ett otroligt under som alltid syns komma
då Vinter i Vårsol blir sliten och trött.
Lars Jerrhag
Presentation
Lars Jerrhag, från Karlshamn, har sjungit visor i drygt 40 år och poeten och författaren Dan Andersson har funnits med i hans repertoar redan från början. Dans texter är tidlösa!
När det inte är DA-program så blir det ofta Taube, Hambe, Vreeswijk m.fl.
Allsånger-Historier och gamla Dängor i festligare sammanhang.
Kontakt
Boka plats i tid. Jag bekräftar din bokning via mejl.
Bokningar "Dan Anderssons stund på jorden."
Billinge föreläsningsförening mars 2020
Jämshögs Folkhögskola Föreläsning sept 2024
Kyrkhults Föreläsningsförening
februari 2025
Mötesplats Häradsbäck mars 2025
PRO Lyckeby
mars 2025
PRO Eslöv april 2025
SPF Seniorerna Karlskrona augusti
2025
Prästslätten Hus 11 Karlshamn nov
2025
Degerberga/Everöds församling jan 2026
SPF Seniorena Urshult jan 2026
FridlevstadSillhövda församling jan 2026
SPF Fridlevstad mars 2026
HRF Ronneby april 2026
SPF EringsbodaTving april 2026
PRO Broby maj 2026
PRO Torhamn okt 2026
PRO Mörrum nov 2026
Kristofferkyrkan RPG Karlshamn nov 2026
Teckning i kol 2023
Några gitarrer
Braham Pieday Minnesota USA i augusti 2000. Ett fint minne att få sjunga svenska visor därborta.
På Köpmannagården Juni 2026
La Sve Cia
Visgruppen- Karlskrona
Leif Olsson sång/bas
Lars Jerrhag sång/gitarr
Cia Jerrhag sång/gitarr
Sven Nilsson sång/gitarr
Köpmannagården juni 2026
Fyra Skägg från vänster:
Bengan Gustafsson, bas
Göran Johansson , munspel
Lars Jerrhag sång/gitarr
Hans Lundin mandolin/gitarr
Stensjömåla gård juli 2026.
med Filip Johansson Bas
Livets Cirkel
Sv text Lars jerrhag
Original " Will the Circle Be Unbroken"
Refr.:
Livets cirkel är en gåva,
dag och natt och dag för dag.
Att allt blir fint kan ingen lova
då allt kan hända i ett slag-
Vers 1
Det finns stunder här i livet
då det känns att allt är gott.
Många tar det allt för givet
men en dag kan allt bli grått.
Vers 2
Därför vänner sätt upp målet,
grip den stund som du har nu
Morgondagen kan bli som stålet
Hårt och kallt det vet ej du.
Refr: Livets Cirkel
Vers 3
Då solen lyser, du värme känner,
tag den då i öppen famn!
Krama hårt nu dina vänner
och lär dig noga deras namn!
Vers 4
Tag och ge av livets stunder,
lev och älska här och nu!
Detta är det största under,
hur dagen blir, bestämmer du.
Refr.: Livets cirkel
Vindarnas Stad
Text/Musik Lars Jerrhag
Det är kvällssol i vindens och öarnas stad, följ med på vår vandring i bris.
Se masttoppar rodnar mot himlen i rad! Och måsar försvinna i dis,
ett pärlband av lyktor i Jarramas rigg,
Vid Kungsbron en krusning i vattnet av spigg,
på Wachtmeisters huvud en trut
Se , färjan till Aspö går ut!
Refr;
Följ med på promenad, i vindarnas stad!
Lyft Rosenboms hatt!
Se, fyren God Natt!
Följ med en skärgårdsbåt!
Hör, från Wämö en låt,
från dansen i sommarkväll.
Se mastkranens plåttak av ålderdom matt,
i väster har solen sig sänkt.
Skuggan blir längre, snart dag blir natt,
i mitt öga nyss vågglitter blänkt.
Från Björkholmens stugor en dragspelslåt
över vattnet en klingande ton,
som blandas med Flottans Musikkår i ståt,
på väg över Saltö bron.
Refr; Följ med på promenad . . .
Vår vandring i kvällen nu slutat har,
på torget vi sätter oss ned.
En kyrkklocka ljuder i malmen så klar
och manar till stillhet och fred.
Så stilla och lugnt, med en svalkande bris,
nu tystnade stadens brus.
Lyktorna tänds nu på gator och torg,
i fönstren det skimrar av ljus.
Refr; Följ med på promenad ...
Olle Adolpsons "Nu har jag fått den jag vill ha" vid ABF-körens Vår Soaré 2024 i Karlshamn
Fyra Skägg på Tulseboda Brunn
Nässelfrossan 2014 Fullsatt!
Program med Dan Andersson
åPå
Morgonsång
Text/Musik Lars Jerrhag
Hon går mot en dag, har just lämnat sin bädd,
I tunnslitna jeans och en skjorta klädd.
Med fötter som barfota grässtråna känner,
den daggfriska kyla som i blodet nu bränner.
Nyss solen har lyft med sin brandgula Shäs,
det doftar av mylla och glittrande gräs.
Hon går som i trans med vindlekt hår,
känner doften av blommor, så gott hon mår.
Hon fyller sin kropp med gryningens kraft
och anar den tur hon som människa haft.
Att åter en morgon få vakna och se,
hur ännu en sommar syns grönskande le.
Hon ser mellan träden en silvrig slöja,
där spindlar och dagg får ljuset att dröja.
Från sjökantens vass hörs ett pipande läte,
Känn! Vilken frid i naturens säte.
Tänk att få vandra en försommardag
utan bekymmer, bara du och jag.
Hon ser lärkor som lyfter från nattens läger,
när natten och dagen står ännu och väger.
Jag tänker på henne denna tidiga timma,
Att tillsammans få gå där i ängsgräsets dimma.
Kanske dela en måltid av bröd, ost och vin
och känna att skönaste kvinnan är min.
Lars Jerrhag
DAMSKON
Där guppar en solblekt, utsliten sko,
sèn länge, ej buren och använd.
Den lãg där i vattnet i badvikens ro,
så ensam, förlorad och okänd.
Den börjar berätta om vågburen fărd,
över havet, från främmande land.
Det är ensamt för skor, i havets värld,
min högra,blev lämnad på strand.
jag kommer från Polen, är gjord i Gdansk,
av mjukaste skinn var min sida.
Ägarn var polska, men dansade spanskt,
så jag och min högra fick lida.
Hon älskade dansa, flamenco var natt,
jag sällan togs av innan tolv.
lag trampades ständigt hårt och platt,
mot krogens dammiga golv.
Jag gick i rännsten, på gator och torg
välbekant, kändes var sten.
lag bars uti vardagens glädje och sorg
kände tröttnad i bärarens ben.
lag trampat i gränder, där Nazister en gång,
gått med dånande hårda klackar.
Min vandring längs Wisla ofta blev lång,
längs hala, leriga backar.
lag minns i min ungdom, en ljummen natt,
på Rumias solvärmda sand.
Hur flickan som köpt mig, varligt mig satt,
i sanden med darrande hand.
I mörkret, ett flämtande lågmält ljud,
en främmande herrsko, helt nära
sén bars jag iväg med min brud,
jag minns, de var ystra och kära.
till slut blev jag, sprucken och nött,
bland lumpor, jag lades till ro.
Flickan blev gumma, stapplande trött,
kastad i sjön, hennes sko.
Så slutar min damsko att kluckande tala
och slukas av vågor och tång.
lag väcktes plötsligt ur drömmens dvala,
var allt detta verkligt en gång?
Lars Jerrhag
